Konsekvenstänk och impulskontroll

Ibland går det så fort inombords. Jag får för mig en idé och det det blir som fyrverkerier i hjärnan. Jag planerar och överanalyserar i vanliga fall mycket, jag är i neutralt läge ganska förnuftig och jordnära av mig. Men sen rätt som det är, går jag igång på något och där kommer min impulsiva sida fram. Jag agerar först, går all in, hamnar i någon slags bubbla och svävar iväg bland molnen och inte förrän bubblan spräcks och jag faller rakt ner, tänker jag efter och inser. Jag känner mig dum och jag får dåligt samvete då. Extremt dåligt samvete.

Dåligt konsekvenstänk och dålig impulskontroll tillhör adhd:n. Det är av varierande grad från person till person, men som vuxen lär man sig oftast att handskas med det på ett eller annat sätt, men det som är viktigt att komma ihåg är att det inte försvinner. Det är så adhd-hjärnan fungerar och det är därför viktigt att man hittar strategier för att handskas med det, extremt viktigt – det kan påverka livet allvarligt om man inte får hjälp med det.

Hur hanterar man det?

När jag var runt 24-25 och nådde botten, fick jag hjälp av en psykolog med att lära mig att hantera känslor på ett bättre sätt. Det hjälpte enormt och idag, tio år senare, vet jag hur jag ska förhålla mig till det och hur jag ska hantera saker och ting. Så, mitt första råd är: SÖK HJÄLP. Adhd är en allvarlig diagnos (även om det porträtteras som en superkraft av media) och det kan gå väldigt illa om man inte får hjälp.

Mitt andra råd är att var uppriktig med de närmsta och säg konkret vad du behöver hjälp med. Det är aldrig ens man eller frus ansvar för hur man är eller agerar, men tillsammans kan man hjälpas åt. För vare sig det handlar om en diagnos eller inte, är det väl det man gör i en relation, stöttar varandra där man brister och kämpar ihop om man valt att vara tillsammans? Min man vet när jag antingen börjar lyfta och sväva, eller när jag börjar gräva en grop för mig själv. Han påminner mig om verkligheten då och vi pratar om det. Många gånger hjälper det. När mina känslor känns till 210 % är det skönt att få perspektiv på hur någon annan upplever det. Och när jag själv känner att känslorna kommer på ett överväldigande sätt, säger jag till honom att: nu är det intensivt, jag gör mitt bäst för att hålla det nere, men ha tålamod och ge mig lite tid för att bearbeta det på mitt sätt. Det är vår deal.

Kommer skriva mer om konkret känslohantering i separat inlägg.

Bli den första att kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *